"Alla var där" på Folkan i sthlm med premiär 26 september 1996

Sittande: Kjell Berqvist, Ing-Marie Carlsson, Dan Ekborg och Sussie Eriksson Stående; Thomas Hellberg och Carina Lidbom

Att bli indragen i en produktion där man har en koppling till alla skådisar i andra starka roller från Tv kan ibland vara svårt att sedan sudda bort deras tidigare karaktär helt. Mycket var det så i "Alla var där" då Ing-Marie Carlsson var väldig känd som
"Mimmi" i Tre Kronor och Bert filmerna. Thomas Hellberg som Georg i "Rederiet". Carina Lidbom hade väl alla sett i "Detta har hänt", lika så Dan Ekborg. Den sistnämde han skulle utan att den chockade norske regissören Paal Wesenlund märke något helt snart ta över och reggisera det mesta under uppsättningen. Det ströks repliker för dom andra och det var mycket spänt vissa dagar under repen. Thomas Hellberg var ju oxå med och även han van och duktig regissör som ville försöka ställa allt till rätta och det blev ännu en kock om samma soppa. Paal åkte hem, kom tillbaka och det var en riktig härlig Tv såpa doft om hela farsen. Det blev fördigt som det brukar och min favorit blev Sussie Eriksson som högbystad pinuppa som slet av och på sin flygvärdinne dräkt i tid och otid. Stilige Kjell Bergqvist gjorde entré i skinnställ och kan konsten att gå bredbent som en riktig karl.

"Alla var där!" handlar naturligtvis om att alla var där. Där de inte skulle vara. I alla fall inte då. Och definitivt inte samtidigt.
Gudrun (Carina Lidbom) vill gärna vara ball och hänga med i livsstilssvängarna, men är inte alls lika förslagen som sin väninna, den fullfjädrade trendtanten och new age-offret Martina (Ing-Marie Carlsson).
Kanske är Gudrun en smula trött på sin sävlige livspartner Roger (Thomas Hellberg), kanske vill hon bara pröva på något nytt. I alla fall bestämmer hon sig, ivrigt påhejad av Martina, för att försöka skaffa sig en älskare vid sidan om.

I detta syfte lånar hon Martinas hus och bjuder dit workoutkamraten Pontus (Kjell Bergqvist) på middag. Martina försäkrar att hennes man Gilbert (Dan Ekborg) är i Düsseldorf och att hon själv kommer att vara borta på kristallterapi hela kvällen, ja hela natten om det skulle behövas.
Men som alltid, i en av lögner sammansvetsad övre medelklass, spricker fernissan vid minsta påfrestning utifrån. Den här gången räcker det med lite dimmigt väder för att skapa ett fullständigt vanvettigt kaos, där intrikata intriger förvärras för varje seLund.
Hur hamnade till exempel den kroniskt törstiga tyskan Helga (Sussie Eriksson) i vardagsrummet? Varför har hon uniform? Och varför sliter hon av sig den hela tiden?